Svenska högtider

I Sverige är det några särskilda dagar på året som många cirklar in i sin kalender och längtar efter. Men även fast dessa högtider firas av de flesta och är väldigt efterlängtade, är det faktiskt många som inte vet varför högtiden firas och hur dess historia faktiskt ser ut.

Oroa dig inte, i denna artikel ska vi bena ut årets röda dagar, för att du ska få en bättre inblick i vad som firas den aktuella dagen och vad den i modern tid består av.

Påsk (mars till april)

Påsken är en kristen högtid, som även räknas som den allra största högtiden enligt det kristna kyrkoåret, där man under denna högtid firar minnet av Jesus som korsfästes och senare återuppstod.

När påsken infinner sig är dock inte densamma varje år, utan starten av påsken påbörjas någon gång under mars till april. Regeln är att påsken infinner sig den första söndagen, efter den allra första fullmånen efter vårdagsjämningen. Så helt klart lite knepigt att räkna ut på egen hand om du inte är en höjdare på månens placering.

Påsken består av flera dagar där skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk är inräknat. Denna högtid är årets första och lägger även grunden för flera andra högtider under året och vilka datum de firas.

Varför firar vi påsk?

I modern tid handlar påsken om att klä ut sig, få ta långhelg att vila ut sig på och såklart även bjuda över vänner och familj till påskbord, där goda desserter och påskgodis även avnjuts. Påsken är en särskilt uppskattad högtid för barn, då det innebär att de kan klä ut sig och be grannar om godis. Men varför firar vi egentligen påsk?

Påsken firas som ett minne för Jesus korsfästelse och återuppståndelse. Under påsken inträffade flera uppmärksammade händelser som enligt evangelierna har lagt grunden för hur påskfirandet är uppdelat och hur det firas idag.

Kristi himmelsfärdsdag (40 dagar efter påsk)

Efter att Jesus återuppstod, följdes detta av 40 glada dagar, innan Jesus färdas upp till himlen, 40 dagar efter sin återuppståndelse. Denna högtid inträffar alltid på en torsdag.

Pingst (10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag)

Innan Jesus återvände till himlen förklarade han för sina lärjungar att de inte skulle bli övergivna på jorden och att det skulle skickas en hjälpare. Pingst firas därför 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag, som ett minne att gud alltid är bland oss och Pingstafton firas således till minne av den Heliga Anden.  

Valborgsmässoafton (30 april eller 1 maj)

Den andra högtiden på året är Valborgsmässoafton som infinner sig i månadsskiftet, antingen den 30 april eller 1 maj. Denna högtid tillhör en av de längsta traditionerna som vi har i Sverige, där valborg under medeltiden spreds till de nordiska länderna från Tyskland.

Det tyska helgonet Sankta Walpurgis, blev helgonförklarat den 1 maj, och är starkt förknippad med de germanska vårfester som anordnas. I Sverige kom det att förknippas med häxförsamlingar, där man trodde att det under Valborg var den tid på året som häxorna färdades till offerplatser.

Hur firas Valborg i modern tid?

I modern tid är Valborgsmässoafton en högtid som symboliserar en stor brasa och fest.  Det är den första vårfesten och därmed en väldigt uppskattad högtid av ungdomar, där festligheterna sträcker sig långt in på småtimmarna.

Sveriges nationaldag (6 juni)

Sedan år 2005 räknas den 6 juni, Sveriges nationaldag som en högtid. Detta trots att dagen har firats sedan år 1983, då dagen utropades som just Sveriges nationaldag, men kallades i dåtid för svenska flaggans dag.

Varför firas nationaldagen den 6 juni?

Denna helgdag påbörjades som en tradition av Skansens grundare Artur Hazelius. Varje år bjöd han in till vårfest som anordnades fram till Gustafsdagen, den 6 juni. Gustafsdagen var en minnesdag till det datum som Gustav Vasa utsågs till kung år 1523.

Samma datum år 1809, klev Sverige även in i en ny regeringsform som innebar att landet omvandlades till en konstitutionell författning, istället för dåvarande envälde.

År 1916 bytte Gustafsdagen namn till svenska flaggans dag och firades som en tradition, fram till år 2005 då dagen istället utsågs till en högtid.

Annons:
Barnkalas ska man ha året om, läs mer på Kalasplanering.se

Midsommar (20-26 juni)

Firande av Midsommar, sträcker sig tillbaka till runt 1500-talet i Sverige. Det är därför en mycket etablerad högtid och tradition som firas till minne av Johannes Döparen. Idag innebär Midsommar, för de allra flesta i Sverige att långbordet dukas upp och man förbereder god mat, dryck, midsommarsnapsvisor, jordgubbstårta och klär en grann midsommarstång i trädgården att dansa omkring.

När infinner sig midsommar?

Fram till år 1952 firades alltid Midsommar den 23 juni. Men då datumet ibland kunde hamna väldigt dumt i veckan och många arbetare inte ville störa jobbveckan med ett midsommarfirande, började man istället fira midsommarafton under fredagen.

Detta gör att midsommar firas mellan den 20-26 juni, för att göra det enklare för fler personer att delta i festligheterna.

Vad symboliserar midsommarstången?

Under Midsommarfirandet är det väldigt vanligt att folk samlar kvistar, grenar, blad och blommor, som sedan förvandlas till en vacker midsommarkrans att dekorera trädgården med. Framförallt de mindre i familjen älskar att dansa runt stången, till de klassiska visorna som hör Midsommar till.

Traditionen att klä en midsommarstång under firandet, kom från Tyskland under medeltiden och även fast Midsommar anses vara en väldigt svensk tradition är det faktiskt inte bara i Sverige som Midsommar firas. Våra grannländer och flera andra europeiska länder firar också denna högtid, dock i lite olika former.

Annons:
Se fotboll live på Fotbollstreams.se

Allhelgonadagen (31 oktober-6 november)

Detta är dagen som firas till minne av samtliga helgon, framförallt de som inte har en särskild minnesdag under året. Allahelgona har firats sedan 700-talet och firades länge alltid den 1 november, för att sedan växlas över till allasjälarsdag den 2 november.

När firas allahelgona i modern tid?

År 1772 försvann allahelgona som helgdag, enligt den nya almanacksreformen. Istället flyttades minnesdagen till den första söndagen i november, men då inte längre som någon helgdag. Det dröjde fram till år 1953, tills dagen återigen blev en helgdag och allahelgona började då att firas lördagen mellan den 31 oktober och 6 november.

Sedan halloween kom till Sverige under 1990-talet, är det idag en tradition för många att klä ut sig och piffa upp trädgården med pumpor och läskiga karaktärer. Förknippandet till döden, härstammar mycket från allasjälarsdag som tidigare firades den 2 november. Det var nämligen under denna dagen man firade minnet av avlidna släktingar eller bekanta.

Advent (fyra söndagar innan julafton)

Advent räknas av många som årets allra mysigaste och mest gemytliga högtid. Fyra söndagar fram till julafton den 24 december, firar man advent med att tända ljus och äta god mat. Detta är i alla fall vad de flesta idag förknippar Advent med, men varför firar vi egentligen denna högtid?

Vad betyder ordet Advent?

Ordet Advent betyder ankomst, vilket i detta fallet förknippas med Herren. Första, andra, tredje och fjärde advent infinner sig under de fyra söndagar som återstår fram till Julafton, vilket är en form av nedräkning till födelsen av Jesus.

Första söndagen i Advent inleder kyrkoåret och advent var tidigare en fastetid för katoliker, där man fastade inför det kommande firandet av Jesu födelse.

Adventpyntets betydelse

För många är den första Advent, tiden på året då julens olika dekorationer och pynt tas fram. Framförallt adventsljusstaken dammas av och ställs fram på bordet och för att lysa upp i vintermörkret.

Adventsljusstaken

Just adventsljusstaken är tagen från en väldigt gammal svensk sed, där man satte upp ljus i fönstren som en hälsning till de som besöker julottan.

Idag använder vi oss av elektriska adventsljusstakar och denna från början svenska tradition, har idag spridits sig till många andra länder i världen. Framförallt USA, Kanada och flera europeiska länder har snappat upp denna mysiga vinterbelysning.

Adventsstjärnan

Adventsstjärnan i ditt fönster, är en symbol för Betlehemsstjärnan som vägledde de vise männen till Jesus födelseplats. Stjärnan kommer även från en mycket vanlig folksed om att gå med stjärnan. Detta kan du idag se i luciatåget, där stjärngossarna även har inkluderats för att göra tåget mer jämt fördelat.

Adventsljusstjärnan kommer från Tyskland och kom till Sverige under 1900-talet. Under denna tid pryddes fönstren av stjärnor tillverkade ibland annat mässing eller trä. Idag är det dock framförallt pappersstjärnorna som är allra mest populära, då de är enkla att hänga upp, ger ett väldigt gemytligt sken och dessutom tar upp minimalt med plats i skåpen när de inte används.

Adventskalendern

Att räkna ner till julafton med en adventskalender är idag framförallt populärt hos barn. Denna tradition kommer från att man förr i de nordiska länder ofta planerade in särskilda dagliga sysslor att göra fram till Julafton. Till exempel stoppade man korven till julbordet en dag, städade spisen en dag och stöpte ljus en dag.

Själva traditionen att räkna ner till julafton med en chokladkalender eller kalender som består av 24 luckor, kom till Sverige från Tyskland år 1932. År 1957 började Sveriges Radio att sända en julkalender och kort därpå, nämligen år 1960 sändes den allra första TV-kalandern.

Lucia (13 december)

Lucia är dagen på året som man samlas för att lyssna på ett Luciatåg och se ljuset spridas i salarna, tillsammans med stämsång och traditionella julverser. Lucia sänds även den 13 december på TV och är en mycket förekommande tradition på skolor och förskolor.

Varför firar vi Lucia?

Lucia är en högtid som firas den 13 december årligen. Lucia kommer från historien och folktron, där Luciafirandet är en påminnelse om hopp och att ljuset finns även när det är som mörkast.

Sankta Lucia är ett sicilianskt helgon enligt kristen tro, där man har firat den 13 december som ett minne till detta helgon. Lucianatten räknas som årets längsta och mörkaste natt på året, vilket är varför traditionen infördes för att kunna sprida lite ljus i vardagen och ge människorna hopp.

Lucia i mer modern tappning började i Sverige firas år 1927 i Stockholm. Då anordnades det allra första Luciatåget av Stockholms Dagblad. Detta spreds sedan snabbt runt om i landet och är idag ett mycket uppskattat inslag i December.

Jul (24-26 december)

Årets kanske allra största dag i den kristna tron är Julafton, men var från början faktiskt en hednisk tradition. Juldagen som helt klart är hela julfirandets stora höjdpunkt, är dagen då Jesus föddes i Betlehem. Vi firar även julen med att äta mat och sjunga snapsvisor.

Den 24 december är dagen då Jungfru Maria födde Jesus. Julfirandet innan Julafton är således ett firande för att vi ska kunna ta emot Jesus som människa på jorden. I Sverige firar vi födelsen på helgdagsafton, det vill säga den 24 december. Medan man i många andra länder firar den 25 december.

Trettondagsafton

Trettondagsafton firas till minne av de tre vise männen, som den 5 januari vägleddes till födelseplatsen av Betlehemsstjärnan. Trettondagshelgen var tiden då de kom för att ge sina gåvor till det nyfödda Jesusbarnet.

Tjugondagsafton

Denna högtid, även kallad tjugondagknut infinner sig i Sverige, Finland och Norge 20 dagar efter Jesus födelse. Denna dag infinner sig alltid den 13 januari och är ett firande som starkt förknippas med julgransplundring. Men tjugondagknut firas faktiskt som ett minne till helgonet Knut Lavard, vilket är varför denna dagen ofta i folkmun kallas för Knutdagen.

Nyårsafton (31 december)

Årets sista dag och högtid är Nyårsafton, som består av att fira in det nya året. Denna tradition är i jämförelse med de flesta andra svenska högtider, ett relativt nytt påfund. Nyårsfirandet härstammar från den anglosaxiska traditionen och kom till Sverige under 1800-talet. Men idag innefattar Nyårsafton en kombination av flera traditioner och talesätt, som har influerats av andra firanden.

I modern tid är den 31 december, dagen då vi klär upp oss, lagar till god mat, inhandlar fyrverkerier och helt enkelt firar in det nya året med dunder och brak. Inte så illa att avsluta årets sista högtid på!

Läs mer om iBEE Media Solution